Lösningar, information och våra åsikter

Psykisk ohälsa - allt mer vanligare bland unga

Idag mår många ungdomar dåligt, framförallt kvinnor, på grund av utseende och den press som finns i dagens samhälle. En amerikansk studie utförd av ''Today'' visar det att 60% av de intervjuade kvinnorna har negativa tankar om sig själv varje vecka. 78% av kvinnorna lägger ner i snitt en timma om dagen på sitt utseende.

På hemsidan Stockholmsmission.se hävdar de att var fjärde ung mellan åldern 18-25 år mår psykisk dåligt på grund av stressen att se bra ut.

-Vi tror därför att skoluniform skulle vara en del av dem lösningar som finns för att åtgärda psykisk ohälsa bland ungdomar idag och genom att införa skoluniform ökar då även gemenskapen bland eleverna för att gruppkänslan förstärks bland eleverna då gruppen bär liknande symboler i detta fall skoluniformen.

Skoluniform = diciplin

Skoluniformen påminner eleverna om skolans angelägenhet och dess riktiga syfte. Det handlar om att hävda skolan, kunskapen, självdisciplinen och kamratskapets status gentemot upplevelseindustrin och subkulturernas inflytande. För att förtydliga så menar vi att subkulturerna inte ska ta över och att eleverna istället ska fokusera på skolan och dess syfte och mål. Vi kan personligen relatera till oss själva när vi klär oss lite mer propert i skolan att vi känner oss mer engagerade och disciplinerade. 

En mer jämlik skola

Det blir mer jämlikt mellan eleverna eftersom man ser väldigt tydligt på kläderna vilken ekonomisk ställning föräldrarna har och därför är skoluniform en bra åtgärd. Dock ser vi en risk att elever tar till andra statusmarkörer så som skor, hårspännen och smycken men å andra sidan tycker vi inte att det är ett problem för att det inte signalerar samma kraft som klädesplaggen. Vi ser mer detta som en möjlighet att eleverna får uttrycka sin personlighet och utveckla sin kreativitet. Dock kan beteendet förändras bland eleverna och trots skoluniformen kan man istället se via beteendet vilken klasstillhörighet man har, exempelvis vad man läser för böcker och intressen på fritiden, detta är det kulturella kapitalet som Pierre Bourdieu talar om i sin teori.

Företagen gillar nog inte vår tes

Sedan 1900-talet har ungdomarna setts som en stor konsumentgrupp som företagen tjänar stora summor pengar på, inte minst av den anledning att de köper mycket kläder. Vi tror inte att företag som t.ex. H&M, Kappahl och andra företag som säljer barn kläder skulle tycka om vår tes om införandet av skoluniform av den anledning att de skulle säljas mindre. Perspektivet där man uppmärksammade ungdomarnas konsumtion heter, det komersiella perspektivet. 

Vi har förståelse för att företagen inte skulle tycka om vårt förlag om skoluniform i skolan eftersom att företagen kommer att gå förlust vilket resulterar i att man måste avskeda anställda och då blir konsekvensen arbetslöshet för människor. Människans konsumtion och företagens produkter är en viktig del för samhällets överlevnad. När människor i sin tur blir arbetslösa blir det också mindre pengar till hushållet och det kan leda till att man inte har råd med sådant som är nödvändigt för människans överlevnad. En annan nackdel är även att färre människor tar lån och då går bankerna förlust för att de blir mindre pengar hos bankerna och då kan banker gå i konkurrs men detta är ett väldigt drasstiskt exempel på hur allvarligt det kan bli.

Hur ska skoluniformen se ut och hur ska det gå till?

Man ska själv få välja om man vill ha byxor, shorts, kjol eller klänning oavsett vilket kön man har. Detta blir även en positiv följd då människor kan få leva ut sin sexuella läggning och därmed blir det kanske mer okej att vara “annorlunda”.

Varje skola ska ha den färg som representerar skolan exempelvis, vi som går på Risbergska gymnasiet skulle då ha på oss vitt och grönt. Detta skapar ytterligare en gemenskap för att man känner tillhörighet till sin skola och samhörighet med eleverna. Vi lever i ett segregerat samhälle men detta betyder inte att skolan ska vara på det viset. I skolan ska alla ha samma möjligheter och vara lika inför varandra och känna trygghet mellan varandra.

Man förknippar oftast skoluniformen med konservatism men vi vill bryta detta tänk, för vi vill förmedla ett modernt könsneutralt perspektiv med ett unisex tänk i vårt förslag.

Vi anser även att en mode designer ska få designa kläderna för att anpassa skoluniformen till modet, men alla tycker inte om samma typ av stil och därför kan man tillsammans i varje skola med lärare, elever och föräldrar samtala och rösta om olika förslag på hur uniformen kan se ut och majoriteten avgör.

Vi ser svårigheter med införandet av skoluniform i gällandet av religiösa yttre attribut, niqab, hijab, chador, burka. Ska de få se ut som de redan gör och om svaret är ja, kommer individer gå emot skoluniformen och vilja ha på sig vad de själva vill. Men eftersom att skolan ska vara religiöst obunden anser vi att bärandet av chador och niqab, ska vara förbjudet. Problemet med just chador och niqab är att man täcker skoluniformen. Vi tror även att ett sådant beslut skulle få positiva effekter då fördomar och segregationen kommer att minskas. Vi anser att en integrerad skola är en angelägenhet!

Vi tycker att det är viktigt att integrera barnen i skolan eftersom de spenderar en stor del av livet där, och skapar sin identitet. I skolan får barnen sin uppfattning om samhället och de påverkas av varandra betydligt, exempelvis grupptryck och vi ser skoluniform som en del av en åtgärd. Barn och ungdomar kommer att se sig mer jämlika med skoluniformen vilket minskar på fördomarna och hat och mobbningen kommer att minskas.

Intervju av Ibtisam (vi har fått tillstånd att ha med hennes namn) : För att få ett religiöst perspektiv angående skoluniformen, intervjuade vi en muslimsk tjej med chador. Hon har bott i Egypten och berättade att individet med niqab, hijab och chador använde skoluniform. De anpassade sig efter färgerna som skolan hade bestämt och det var inga problem eller konflikter. Därför tror vi att det inte kommer att bli någon religiös konflikt om vi inför skoluniform i skolan i Sverige för att Egypten har bekräftat för oss att de som har chador och niqab kan anpassa sig till skolans regler och då behöver man inte heller göra det förbjudet.

Hur ska vi finansiera skoluniformen?

Skoluniformerna ska även vara skattesubventionerade för att undvika klassklyftorna ytterligare. Man ska få 5 överdelar som ska räcka i en vecka och två par byxor, två par klänningar, två stycken kjolar som även ska räcka i en vecka. Per termin ska man få möjligheten att beställa nya ifall plaggen slitits. Det blir billigare på detta vis för att föräldrarna slipper lägga pengar på att konsumera dyra kläder och symboler till sina barn, dock tvingas ungdomarna att se ut på ett visst sett och deras fria vilja att se ut som de själva vill försvinner samt att subgrupperna hotas. Men glöm inte att dessa klädkoder är endast obligatoriskt under skoltid så på fritiden får man sin frihet att använda sin egen stil och då kan man umgås med sin subgrupp och följa den klädkod man vill.

Alla studerande i Sverige får studiebidrag och barnen i grundskolan får barnbidrag då dessa pengar ska gå till bland annat kläder, och vi anser att en del utav denna peng ska dras av och finansiera skoluniformen. Det handlar inte om att halvera bidraget utan vi vill dra av cirka 100 kronor per elev. Vi lever i ett materiellt samhälle och vi tror därför att många ungdomar kommer att göra revolt och bli upprörda. Stora barnfamiljer går plus då de slipper att konsumera en massa kläder till barnen.

En annan lösning är också att höja skatterna för att finansiera skoluniformen. För att genomföra detta krävs det att den styrande regeringen ska ha detta politiska synsätt, med hög skatt, exempelvis Vänsterpartier eller Socialdemokraterna. Tidigare nämnda mandat från moderaterna angående införandet av skoluniform tror vi inte skulle finansieras genom höjda skatter då moderaternas ideologiska synsätt inte förespråkar detta. Det är mer troligt att moderaterna skulle fastna för vårt förslag om de sänkta bidragen.